Ibland kan man undra varför man inte gör saker ordentligt från börja, när man låtsas att problemet inte existerar och ändå vet att det bara kommer att bli värre om man inte gör något åt det. Så gjorde jag i går kväll! Lustigt nog, eller olustigt kanske jag skulle säga, så har jag alltid mer att berätta om våra nätter här i familjen än om det som händer på dagarna. När man bor på landet är det helt omöjligt att ha dörrar och fönster öppna på vår och sommar om man inte vill ha hela huset fullt av stora feta flugor vill säga. Av någon anledning tycks vi glömma det ganska ofta i den här familjen, vilket resulterade i att altandörren stod öppen från det vi kom hem från jobbet tills vi gick in för kvällen när det började mörkna. Resultatet av detta blev några riktigt feta och lite vårslöa flugor i huset, varav en hade letat sig in i vårt sovrum. Ni förstår va´? En fluga i sovrummet betyder störd nattsömn! Jag bara undrar VARFÖR, om någon kan svara på det, flugor ALLTID ska använda ens ansikte som landningsbana!? Detta resulterade i att Hjalmar har jagat flugan hela natten, utan att fånga den och jag har legat med huvudet under täcker men begränsad tillgång på syre. Så den stora, stora frågan i dag är; varför i hela fridens namn gick jag inte upp, hämtade flugsmällan och hade ihjäl flugan innan jag försökte somna!! Jag visste ju att det skulle bli så här, men chansade på att detta kanske skulle vara en lite mer förstående fluga.
