I morse, måste jag erkänna att jag var måttligt road av den granne som i går kväll for runt här i byn och spred sin skit, utan att för ett enda ögonblick verka fundera över vilka konsekvenser detta skulle få för många stackars oskyldiga grannar. Lovisa var nog den i vår familj som kände sig värst drabbad, hon stängde in sig på sitt rum hela kvällen i går och vägrade komma ut. Personligen kanske jag inte tänkte så mycket på det igår men i dag på morgonen förpestade det hela min tillvaro. Under dagen har det sjunkit undan så nu ikväll är det, om jag ska vara ärlig egentligen bara ett minne blott. Ett minne som dock ger mig kväljningar när jag tänker på det. Jag hoppas nu bara att bonden är klar för i år med att sprida ut sin dynga på gärdet utanför huset och att vi slipper gå omkring med stanken av koskit i näsan.