malinkas.blogg.se

I morse åkte jag och mannen till stallet, han skulle bygga fälttävlanshinder, jag skulle mocka åt våra hästar och sedan åka hem. För den som inte vet det så har vi våra hästar inhyrda på en fälttävlans anläggning där det både förekommer träningar och tävlingar, därför har det blivit så att vi är aktiva funktionärer i två klubbar. Grevagårdens ryttarförening och Ljuslingsbackens ryttarförening. Av någon anledning har det blivit så att min man, Patrik, som aldrig tidigare har varit speciellt engagerad i hästar är en av de mest aktiva på Ljuslingsbacken, han bygger hinder och är en mycket hängiven funktionär på tävlingarna, stiger upp klockan fem och brukar inte vara hemma förrän sena kvällen. Jag å andra sida sitter med i styrelsen i Grevagården och är betydligt mer aktiv där, vilket även vår dotter är. Vi har nämligen förmånen att bo mitt i mellan dessa  båda fina anläggningar.

 

Det som är mest underbart med dagar som denna är när man kan göra det som faller en in. Vi hade inget planerat och eftersom Lovisa är på Gran Canaria hade vi bara oss själva att ta hänsyn till. Jag hade som sagt tänkt att mocka lite och kanske gå en promenad med Hjalmar i det vackra vårvädret. I stället blev jag inbjuden på en kopp te hos Gunnel, som äger gården med sin man. Sedan blev jag kvar i stallet hela dagen och friserade två vildvuxna ponnyer som ska på träningstävling i morgon. Tanken var att jag skulle hjälpa ägaren att klippa dem men det visade sig att vår klippmaskin hade gått sönder, därför blev de bara tillsnyggade i manen, öronen, svansen och lite vinteskägg som försvann med kniv och saxens hjälp. Ibland kan det vara så skönt att bara tillbringa en dag med hästarna, man blir liksom lugn i själen på något vis av dessa vackra varelser.

 

Så nu har jag och Hjalmar landat i soffan, en av oss har totalt däckat och det är inte jag. Det var nog jobbigt för en liten fralla att hjälpa husse bygga hinder.